Fakta2018-09-18T13:34:12+00:00

FAKTA

SEXUELLA ÖVERGREPP:

  • Det finns olika typer av sexualbrott, allt från muntliga sexuella anspelningar till våldtäkt. Gemensamt för många av övergreppen är att förövaren utnyttjar barnets eller ungdomens beroendeställning och kränker dess integritet.
  • När någon vill göra något med din kropp som får dig att känna dig olustig och rädd.
  • När någon rör vid din kropp på ett sätt som inte känns bra, eller rör ditt könsorgan, eller vill att du ska röra den andras könsorgan.
  • Att någon blottar sig eller talar på ett sexuellt sätt.
  • När någon vill fotografera eller filma dig utan kläder eller i underkläder.
  • Att någon tvingar dig att onanera eller onanera åt dem.
  • När någon tvingar dig till oralsex.
  • Våldtäkt.

 GROMNING:

  • Gromning innebär att någon tar kontakt med barn under 15 år för att längre fram begå sexuella övergrepp. Förövaren tar kontakt för att bygga upp en relation som ska leda till en träff i sexuellt syfte. Vid gromning sker ofta den första kontakten på exempelvis chattforum eller spelsajter. För många barn är nätet en självklar plats att umgås med kompisar och lära känna nya vänner. Men här finns också beräknande vuxna som söker upp barn för att komma åt nakenbilder eller begå sexuella övergrepp.
  • För att dra till sig kontakter lämnar förövaren ofta felaktig information om sig själv. Hen kan till exempel utge sig för att vara en ung flicka med hästar som sin stora hobby. När hen har fått kontakt försöker hen göra sig intressant genom att lägga ut lockbeten, till exempel att hen har hästar som du kan få rida gratis. Förövaren tar kontakt för att successivt odla en relation som ska leda till en träff i sexuellt syfte.
  • Genom bekräftelse, mutor och utpressning försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp.
  • Den som stämmer träff och på något sätt förbereder ett möte med en minderårig kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år.
  • Acceptera inte att någon vill se bilder på dig när det handlar om att du ska klä av dig. Händer det ska du alltid polisanmäla.
  • Tänk på att bilder aldrig försvinner från nätet. En bild är lätt att kopiera och sprida.

RÅD:

  • Om du misstänker ett övergrepp på ditt barn ring ATSUB/Göteborg och be om råd.
  • När ditt barn beskriver ett brott för dig och pekar ut en gärningsman – polisanmäl!
  • Polisen utreder brott!
  • Behöver ditt barn skydd och du inte kan ge det. Vänd dig till socialtjänsten. De kan hjälpa dig.
  • Om du misstänker att ditt barn blivit utsatt för gromning, polisanmäl så snart som möjligt. Gör en polisanmälan antingen genom att mejla itbrott.desk.rpk@polisen.se eller ring 114 14. Spara information som chattar och meddelanden på datorn eller skriv ut och spara på papper. Det kan bli viktiga bevis.
  • Så lite som ett användarnamn, alias eller e-postadress kan vara den sista pusselbiten i polisens arbete med att identifiera förövarna. All information är viktig för att de ska kunna gripas.

SMÅ BARN

  • Lär det lilla barnet skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter. Dåliga hemligheter får man berätta – även om någon sagt att man inte får det.
  • Förklara att man bestämmer själv över sin egen kropp.
  • Låt barnet vara delaktigt i den dagliga skötseln. Berätta vad du gör med barnets kropp och varför, tex vid bad och blöjbyten.
  • Uppmuntra barnet till självständighet så tidigt som möjligt. Lär barnet att tvätta sina privata kroppsdelar och att torka sig själv efter toalettbesök.
  • Tala om att, ifall någon försöker göra något med ens kropp som man själv inte vill, då ska man säga NEJ, och berätta för andra vuxna.
  • Barn behöver veta att de får säga NEJ, även till personer de tycker om.
  • Fråga barnet om de vill kramas eller sitta i knäet på släktingar och vänner, istället för att uppmana till fysisk kontakt med andra vuxna.
  • Var uppmärksam på andra vuxnas beteende i barnets närhet. I de flesta fall är förövaren någon som barnet känner och har förtroende för.
  • Prata med barnet om att de flesta vuxna är snälla, men att det även finns vuxna som luras.
  • Kom överens med barnet om att aldrig följa med någon, okänd som bekant, utan att ni bestämt det i förväg.
  • Knep, om man kommer ifrån varandra, tex i varuhus eller nöjesfält: Ha föräldrarnas telefonnummer på en lapp i barnets väska, ficka eller skriv direkt på armen. Träna på att aktivt be någon annan vuxen med barn om hjälp, istället för att någon söker upp dem. Klä barnet i starka färger, förövare vill inte ha uppmärksamhet.

ÄLDRE BARN

  • Skapa ett vardagligt samtalsklimat som öppnar för dialog.
  • Lyssna på barnets tankar, känslor och åsikter.
  • Om barnet börjar berätta: underlätta genom att inte ifrågasätta, moralisera eller visa egna starka känslor, men bekräfta att det hen har utsatts för inte är okej.
  • Ge inte upp om du inte får respons första gången. Försök igen!
  • Det är viktigare att fråga än att fråga på precis rätt sätt.
  • Ställ öppna följdfrågor, utan att värdera barnets berättelse.
  • Var tydlig med att närhet är något bra och värdefullt. Förklara samtidigt vad som är fel och förbjudet.
  • Förklara att det alltid är okej att berätta om något har hänt och att man själv får välja vem man vill prata med, men att du finns där som samtalspartner om hen vill.
  • Påminn om att ett nej alltid är ett nej.
  • Prata med barnet om ”bra känslan” i olika sammanhang. Något man gör ska kännas ”bra”, före, under tiden och efteråt.
  • Uppmuntra barnet att ta plats och ifrågasätta. Förövare är manipulativa och väljer ofta barn som de tror ”håller tyst”.
  • Motverka skuld och skamkänslor, det är inte barnets fel när något inte känns bra. De vuxna har ansvaret och kan hjälpa till.
  • Tala om vilka vuxna, förutom föräldrar, släkt och vänner, som barnet kan vända sig till. Kompisars föräldrar, lärare eller skolsköterska?
  • Resonera tillsammans med barnet om hur en kompis kan göra om hen råkar ut för något? Vart kan hen vända sig då?

NÄTTIPS TILL FÖRÄLDRAR:

  • Ta reda på vilka sajter barnet använder och besök dem själv.
  • Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet. Att skydda barn mot övergrepp som sker över nätet handlar mycket om att prata om internet och utveckla ett förhållningssätt.
  • Berätta att det finns vuxna på nätet som försöker utnyttja barn. Dessa vuxna är bra på att luras, och verkar unga och schysta. Ofta lockar de med olika saker eller ber om hjälp. Man har större chans att skydda sig från manipulativa relationer om man har kunskap om att de finns.
  • Uppmana barnet att vara försiktig med att lämna ut privat information eller skicka bilder till någon hen inte har träffat. Man bör inte heller inte prata i webbkameran med okända personer som inte visar sig själva.
  • Be barnet berätta för dig om: en person de har kontakt med på nätet säger sig vara ung men skriver på ett vuxet sätt, om personen börjar prata om sex eller vill träffas.
  • Eftersom barn använder internet redan i tidiga år kan det vara bra att börja prata med barnet i 5-6 års åldern om vad som finns där, vad de ska tänka på och vad de får och inte får göra.
  • Om du har svårt att hitta rätt tillfälle – referera till händelser du läst om och sett i media. Berätta öppet om dina tankar.
  • Påminn om att ett NEJ alltid är ett NEJ.
  • Ge inte upp om du inte får respons första gången. Försök igen!
  • Om du misstänker att ditt barn blivit utsatt – polisanmäl så snart som möjligt.

(Källor: Polisen, Rädda Barnen)

Lämna sidan snabbt